En ny verklighet

Publicerad: 2015-08-25

I dag ser vi fundamentala förändringar i samhällsekonomin. Det ger en rad nya förutsättningar också för arkitektföretagandet, men hur ser den nya ekonomiska realitet ut som nu också tränger sig på i arkitektbranschen?

Idag har vi minusränta och deflation. Priser står stilla eller sjunker. Riksbanken kämpar för att få upp inflationen, men det vill sig inte. Det finns de som tror att global konkurrens och en alltmer effektiv digital teknik tar död på inflationen för gott. Transaktionskostnader kapas i alla led i den nya ekonomin och det allra mesta blir billigare för den som konsumerar olika tjänster.

Henrik Mitelman exemplifierar i en artikel i Dagens Industri (27/7) den nya ekonomins verklighetmed världens största varuhus (Alibaba) som inte har något varulager, världens största taxibolag (Uber) som inte äger en enda bil och världens största hotellkedja (Airbnb) som inte äger ett enda rum.

Det är inte bara nationsgränser utan också affärsgränser som sprängs i den nya ekonomin. Jag själv kommunicerar blixtsnabbt med min dotter när hon vandrar långt upp i Kashmir – och det kostar ingenting. Det räcker nu också med att skaka mobilen så får jag fram saldon på mina konton. Det jag igår tyckte var märkvärdigt tycker jag idag är självklart. Som konsument anpassar man sig snabbt och de flesta vill ha mer, bättre, snabbare och billigare.

När priset på pengar är negativt och inflationen försvunnen skapas helt nya ekonomiska spelregler inte bara för den som utnyttjar olika tjänster utan också för dem som producerar och säljer dessa tjänster. Det är kanske väl enkelt att kora den förra kategorin till vinnare och den senare till förlorare, men i den nya ekonomiska verkligheten ligger det definitivt en betydande utmaning för tjänsteproducenterna.

Till tjänsteproducenterna hör arkitektföretagen. Ingen kan tro att arkitektföretagen förblir opåverkade av grundläggande nya fundamenta i samhällsekonomin. Däremot är risken uppenbar att den oerhört gynnsamma marknaden skymmer sikten och därmed även insikten. Behovet av nytänkande och affärsutveckling kanske inte känns påträngande när uppdragen ramlar in, men att blunda är ingen klok strategi. För visst kommer också arkitektföretagen att påverkas av de nya ekonomiska realiteterna.

Till det mest uppenbara i den nya verklighet som arkitektföretagen nu möter är att allt fler beställare inte kommer att ha någon som helst tolerans för prisökningar. Att försöka höja timpriser i en ekonomi som i övrigt i huvudsak är befriad från prisökningar på varor och tjänster kommer inte att gå. Beställare förväntar sig oförändrade eller till och med sjunkande priser.

Att höja priset i ett gynnsamt marknadsläge är det traditionella receptet för ökad lönsamhet, men om den dörren är stängd vad gör man då för att inte kostnaderna hela tiden ska öka snabbare än intäkterna? Svaret är förstås ett affärsmässigt om- och nytänkande.

Trots utomordentligt gynnsam marknad är en av arkitektbranschens kännetecken svag lönsamhet. Företagens kostnader ökar sedan en tid tillbaka snabbare än intäkterna. Det är den goda marknadens förbannelse att intäkts- och kostnadsekvationen inte går ihop. Arkitektföretagens kostnader är till bortemot 75 procent arbetskraftsrelaterade. När dessa år efter år ökar snabbare än intäkterna resulterar det i en lönsamhetskris. Brist på kvalificerad arbetskraft triggar obönhörligen lönerna på ett sätt som intäktsutvecklingen inte kan matcha. Den utvecklingen är svårstoppad. Även om kommande löneavtal i det närmaste förutsätter lönestopp kommer företagen ändå alltid tvingas välja dyra lösningar därför att de framstår som nödvändiga.

Med oförändrade priser måste arkitektföretagen därmed på allvar försöka göra affärer på nytt sätt och utgå från ett värdemässigt tänkande. De förutsättningar som det traditionella timsäljandet alltid har vilat på måste nu omprövas i ljuset av den nya ekonomiska verkligheten.

Ett nytt och mer varierat affärstänkande måste ta sin början i det enskilda företaget med tydligt ansvarstagande hos varje företagsägare och partner. Varje företag måste söka sina egna vägar i det nya ekonomiska landskapet, bort från den affärsmässiga konformitet som på sikt kväver arkitektbranschen.

Lösningen ligger inte i en eller få åtgärder utan den handlar om en mer affärsinriktad helhetssyn på sitt arkitektföretagande där många, många små insikter och insatser samverkar. Jag skrev nyligen en checklista för affärsutveckling och lönsamhet. Det blev till slut en lista med 70 punkter. Det kan säkert kännas motigt att ta sig an en sådan checklista och vända på kanske 70 stenar, men vad är alternativet?